Vänner
Har tänkt mycket på det där med att man faktiskt växer ifrån sina vänner, även fast man inte tror det.
Som jag skrev har jag ju fått många "nya" vänner som jag kommit nära på senaste tiden. Men då samtidigt ser jag hur avståndet bara blir större och större mellan mig och mina gamla vänner, bästavänner.. Och det värsta är att det inte oroar mig heller, jag har ju nya vänner nu. (?) Kan man skriva så? Och när jag tänker på framtiden typ universitetsslivet och allting ser jag inte mina "nya" vänner med mig då heller. Umgängskretsarna ändras hela tiden, och det har min mor försökt få mig att förstå i flera år nu.. Brukar typ låta såhär:
"Varför bryr du dig så jävla mycket, om några år har du ändå inte kontakt med någon av dem överhuvudtaget"
"Tyst med dig, faan du vet ju ingenting!"
Men i slutändan har hon rätt, som vanligt. Men att facebook finns gör ju det lättare att hålla kontakten faktiskt. Idag på lektionen ringde Yasmin mig helt random, vi har typ inte snackat på jätte länge. Minns inte ens senast vi sågs liksom, eller jo det gör jag ju, men det var längesedan..Men jag blev ändå jätte glad över att hon ringde, och nu börjar jag inse hur mycket jag egentligen saknar henne och alla andra jag glidit ifrån, men varför har jag inte tänkt på dom innan.. jag har blivit världssämst på att höra av mig till människor också för den delen.. Aja, vänner kommer och går hela tiden, men hur vet man då om man har "riktiga" vänner alla pratar om, om vänskapen bara dör ut så fort för att man träffar nytt folk.. Har jag några riktiga vänner? Eller är det bara människor jag tycker om och har roligt med? Hur många skulle finnas för mig om jag hamnade i en krissituation? Hur många skulle bry sig? Ibland känner jag mig bara så jävla ensam fast jag har massa folk omkring mig..